Gröna innovationer för ett hållbart boende
Växtlighet får en allt större betydelse i stadsutvecklingen. Det märks inte minst när Centrala Nacka successivt tar form. Arkitekter och landskapsarkitekter samarbetar för att integrera bebyggelsen med naturen då Nacka får en naturban och mer hållbar stadsdel.
Text: Ingela Engblom | Illustrationer: Visionsbilder Belatchew
- Vi människor är beroende av naturen och behöver kunna omge oss med växtlighet och få tillgång till frisk luft i parker och natur. För arkitekturen innebär det att skapa plats för grönska och utvidga interiörerna med olika typer av uterum. Det skapar en arkitektur med uppluckrade fasader där gränsen mellan det byggda och det naturliga suddas ut, säger Rahel Belatchew, chefsarkitekt på Belatchew.
Även om växtligheten har ett estetiskt värde är den största vinsten det som ekosystemet bidrar med. I täta stadsdelar behöver dagvattnet dämpas, temperaturen sänkas och torka motverkas. Dagens byggen måste anpassas efter klimatförändringarna så att de blir hållbara på sikt.
- Den framtida staden behöver kunna vara resilient och stå emot såväl översvämningar som värmeböljor, säger hon.
Foto: Jenny Öhman
- Vi människor är beroende av naturen och behöver kunna omge oss med växtlighet och få tillgång till frisk luft i parker och natur. För arkitekturen innebär det att skapa plats för grönska och utvidga interiörerna med olika typer av uterum.
Rahel Belatchew, chefsarkitekt på Belatchew
Nacka kommun har ställt höga krav på så kallade grönytterfaktorer. Under hela projektet måste byggherren beskriva och rapportera vilka gröna nyttor som tillförs. Mattias Gustafsson, landskapsarkitekt och vd på Urbio berättar att de försöker få in grönska där det går i kvarteret.
- Att bygga grönt är multifunktionellt och har många olika nyttor. Att ta hand om dagvattnet är ett exempel på en viktig ekosystemtjänst, det vill säga en naturnytta. Växtligheten både fördröjer flödena och renar vattnet från föroreningar, berättar han.
Att bygga grönt innebär också utmaningar. Platsbrist är en. Det är ofta trångt och torrt på platsen där husen ska stå och på terrasserna som ska fyllas med grönska är det ofta blåsigt. Jord är tungt och taken måste orka bära planteringarna. För arkitekterna gäller det att beräkna konstruktioner som håller för tunga laster som träd och djupa planteringskärl med vattenmättad jord.
- För att växtlighet ska kunna få bra förutsättningar att frodas är det viktigt att ta hänsyn till det redan från start, säger Elinor Blomberg, uppdragsledande arkitekt för Grønn på Belatchew.
- Att bygga grönt är multifunktionellt och har många olika nyttor. Att ta hand om dagvattnet är ett exempel på en viktig ekosystemtjänst…
Mattias Gustafsson, landskapsarkitekt och vd på Urbio
Utmaningarna med att bygga grönt och hållbart bidrar ständigt till nya innovativa idéer. Till exempel används lättare jordar bestående av biokol och pimpsten från lava. Samtidigt som de väger mindre binder de mer vätska än den traditionella torvjorden. Mattias Gustafsson berättar att deras målsättning är att helt komma bort från torven. De skulle helst se att alla träd och buskar levererades barrotade utan torv och krukor av plast.
- ”Torvskammen” sprider sig inom branschen. Det är en ändlig resurs och när torven kommer upp i luften avges koldioxid. Att istället leverera växter barrotade minskar transportbehovet då det tar mindre plats, berättar han.
Mattias Gustafsson menar att en förutsättning för att nå upp till kommunens gröna krav är ett gott samarbete mellan arkitekter och landskapsarkitekter. Det är teamwork tillsammans med byggherren.
- Vi har en lång och spännande resa framför oss. Med parkkvarteret Grønn kommer människor att erbjudas en mer hållbar livsstil i gränslandet mellan stad och natur, avslutar han.